Informationssökning kan innebära allt från att man bara vill kontrollera vissa fakta till att göra en omfattande genomgång av vad som är publicerat inom ett ämnesområde. Valet av sökstrategi och vilka informationskällor man använder sig av styrs därför av det informationsbehov man har. För att göra en bra informationssökning bör man förbereda sig, vara systematisk och använda sig av de hjälpmedel som finns.
Grundläggande delar i en sökstrategi
För att kunna genomföra en bra informationssökning bör man först ha valt ut och avgränsat sitt forskningsområde. Börja därför med att definiera och konkretisera din frågeställning. Formulera den gärna i klartext och tänk igenom vilka de centrala aspekterna är. Tänk sedan igenom vilken typ av information du behöver. Följande punkter kan vara bra att tänka på:
- vad skall informationen användas till
- hur omfattande skall den vara
- finns det eventuella krav på vetenskaplig nivå
- hur aktuell bör informationen vara
- vilka språk du kan tänka dig att läsa på
- eventuell geografisk och kronologisk avgränsning för ämnet
Nästa steg är att välja ut lämpliga informationskällor och olika hjälpmedel för att hitta dem. Ju mer man vet om ett ämnesområde, desto lättare är det att avgöra vilken information som är relevant. Börja därför med att söka informationskällor som ger övergripande kunskaper. Lämpliga publikationer kan vara uppslagsböcker, encyklopedier, handböcker och olika typer av översiktsverk inom ett ämnesområde.
Terminologin
I samband med denna inledande orientering är det viktigt att man bekantar sig med terminologin inom ämnesområdet. För att kunna söka information om något måste man veta hur det benämns. Leta särskilt efter den vetenskapliga terminologin inom ämnet. Välj ut termer som är lämpliga att använda vid sökning i databaser, bibliotekskataloger och andra hjälpmedel. Tänk på att även ta med synonymer, stavningsvarianter, singular- och pluralformer. För kunna utnyttja alla hjälpmedel bör man notera den engelska terminologin. Tänk på att du kan behöva ompröva och komplettera de termer som du inledningsvis valt. Se vidare under Bibliografier och bibliografiska databaser för mer information om vad man skall tänka på vid val av söktermer och kombineringen av dessa vid sökning.
Var beredd att ompröva din sökning
Under skrivandets gång tillgodogör man sig ny kunskap, både om sitt ämne och om själva informationssökningen. Det kan därför vara motiverat att ibland ompröva sin strategi. Dessutom är det ofta fruktbart att gå tillbaka till tidigare skeden i informationssökningen och utföra den på ett annorlunda och förhoppningsvis bättre sätt. Vad som talar för detta är bland annat följande:
- Under informationssökningsprocessen och uppsatsskrivandet får man djupare kunskaper i sitt ämnesområde, vilket gör det lättare att avgöra vilken information som är relevant
- Djupare kunskaper i ett ämne medför också att man får större förtrogenhet med terminologin och att man därigenom kan välja mer relevanta söktermer
- En nyanserad och kanske förändrad frågeställning gör att andra publikationer plötsligt blir intressanta
- Under sökningen blir man succesivt bättre på att behärska verktygen i informationssökningen och kan därför göra om sin sökning på ett mer effektivt sätt
Dokumentera din sökning
Du kan vinna mycket tid på att från början dokumentera hur du genomfört din informationsökning. Det hjälper dig också att genomföra den på ett systematiskt sätt. Anteckna vilka databaser och andra hjälmedel som du sökt i, vilka sökord du använt och hur du kombinerat dessa. Notera uppgifter om de publikationer som du anser vara av intresse – anteckna bibliografiska data som författare, titel, förlag, upplaga, tryckår, volym, sidor, ISBN- eller ISSN nummer med mera. Gör gärna utskrifter av webbsidor som du tänker använda. Du behöver dessa uppgifter när du sedan skall lokalisera och beställa dokument, samt när det är dags att sammanställa litteraturlistor. Det kan också vara bra att notera var du hittade referenser till publikationerna.
Börja med universitetsbibliotekets bestånd
Det finns inget bibliotek som äger alla publikationer och du kommer säkert att hitta referenser till material som inte finns inom Uppsala universitetsbiblioteket. Utnyttja dock i första hand universitetsbibliotekets resurser. Skriver du en uppsats upp till B-nivå är universitetsbibliotekets bestånd vanligtvis fullt tillräckligt. Om biblioteket inte har en viss publikation går det ofta att hitta en likvärdig motsvarighet. Vi behov kan du få hjälp att låna in material från andra bibliotek, se vidare i kapitlet dokumentanskaffning.
När är man klar?
I de flesta fall är det alltid möjligt att gå vidare med sin sökning. Ofta är det därför inlämningsdatum för uppsatsen/arbetet som avgör när det är dags att sluta söka information. Förhoppningsvis har du då tillägnat dig nya färdigheter i informationssökning och skaffat dig en informationskompetens som du kommer att ha nytta av i framtiden.
Du kan alltid få hjälp av personalen vid universitetsbibliotekt med din informationssökning!
Universitetsbiblioteket ger också kurser i informationssökning
