LatMasken – Högskoleprovet och Teoriprovet till körkortet
LatMasken finner den enkla vägen till provenAnvända sökmotorer för att hitta information på Internet
Sökmotorer
Sökmotorer på Internet är program du kan använda på distans för att söka med nyckelord efter information på Internet. Det finns flera typer av sökmotorer och sökningar kan gälla dokumentnamn, URLs, rubriker eller fulltext. Kom ihåg att resultaten du får från en sökmotor inte behöver vara samma som resultaten från en annan sökmotor. Tvärtom är de ofta mycket olika beroende på vilket sätt varje sökmotor fungerar. Därför kan det vara klokt att använda mer än en sökmotor regelbundet.
I detta avsnitt, kommer vi att titta kortfattat på Google och Yahoo. Webbsidor är ofta dynamiska och kan ändras när som helst. Därför kan du upptäcka att om någon av sajterna ändras, kan din övning med JAWS bli annorlunda än den beskrivs.
Google.com
När du först kommer till Googles webbsida finns det en blinkande markör i en skrivruta där du kan skriva in ordet eller frasen som du är intresserad av. Det första du måste göra är att trycka ENTER för att gå över till JAWS formulärläge. När du är i formulärläge, kan du skriva in nyckelord som definierar din sökning. När du skrivit in text, tryck ENTER för att aktivera Sökknappen.
Google ger dig bara webbsidor som innehåller alla orden i din sökning. Om du upptäcker att du fått för många träffar eller webbsidor som matchar din sökning kan du skriva in fler ord i din sökfråga för att begränsa valen.
Att använda bra sökord ger dig bättre resultat. Var så specifik som du kan. Till exempel ger en sökning på ordet ”musiker” betydligt fler resultat än en sökning på orden ”Elvis Presley”. Du behöver inte lägga till ”and” mellan orden, men ordningen som du skriver in orden påverkar sökresultaten. Du kan även söka efter en specifik fras genom att sätta citationstecken före och efter orden. Googles sökningar gör ingen skillnad på stora och små bokstäver.
Du kan även använda följande i dina sökord i en Google-sökning:
- + (plus). Får Google att inkludera vanliga ord eller tecken som Google normalt ignorerar såsom ”var” eller ”hur”. Om ett vanligt ord är viktigt för resultatet, kan du inkludera det genom att sätta ett + framför det. (Se till så att du inte får ett mellanslag före +-tecknet).
- - (minus). Får Google att inte söka efter ett visst ord. Till exempel kan ”bass” handla om fiske eller musik. Om du inte vill ha musik-relaterade sökresultat, skriv ”bass -music”. (Se till så att du inte får ett mellanslag före minus-tecknet).
- ~ (tilde). Får Google att inkludera synonymer till ett visst sökord i sökningen.
- OR-sökninger stöds också. Skiv OR med stora bokstäver mellan orden så söker du på det ena ELLER andra ordet.
Knappen Jag har tur tar dig direkt till den första webbsidan som Google hittar för din sökning. Du kommer inte att se de andra sökresultaten alls. Till exempel, för att komma till hemsidan för Stanford universitet, skriv bara in ”Stanford” i sökrutan och välj knappen Jag har tur. Google tar dig direkt till www.stanford.edu, Stanfords universitets officiella hemsida.
För att hitta listor med amerikanska medborgare, skriv in någon av följande kombinationer i Googles sökruta:
- förnamn (eller initial), efternamn, stad (stat är valfritt)
- förnamn (eller initial), efternamn, stat
- förnamn (eller initial), efternamn, riktnummer
- förnamn (eller initial), efternamn, postnummer
- telefonnummer med riktnummer
- efternamn, stad, stat
- efternamn, postnummer
Prova att söker efter Freedom Scientific. Använd denna länk för att gå till Googles webbsida. På resultatsidan, finns där ett antal saker du kan göra för att få mer information om sökresultaten:
- Statistiken för din sökning placeras normalt mellan söktextrutan och sökresultaten. Du kan trycka PIL NER några gånger för att komma till denna rad, eller kan du använda JAWS sökkommando CTRL+F för att söka upp ordet ”Resultat” och läsa den raden. Till exempel, när du testade denna sökning så kan du hitta ”Resultat 1 – 10 av ungefär 37 800 000 vid sökning efter Freedom Scientific. (0.11 sekunder)”. Detta kan vara användbart om du behöver begränsa sökningen.
- De objekt som hittas som ett resultat av din sökning placeras på sidan som både länkar och rubriker. Du kan trycka på snabbnavigeringstangenten H för att snabbt flytta mellan rubrikerna som stämmer med din sökning. Eftersom de även är länkar, kan du trycka ENTER för att aktivera dem och flytta till de webbsidor som är intressanta.
- Under varje rubrik (och länk) som stämmer med din sökning finns en kort sammanfattning om vad sidan handlar om. Efter att ha tryckt H för att flytta till en rubrik (länk), behöver du bara trycka PIL NER för att läsa texten under den för att få mer information.
- Kom ihåg att du även kan trycka SKIFT+H för att flytta bakåt.
Du kan även läsa genom sidan med sökresultaten med vanliga läskommandon eller använd INSERT+F7 för att öppna en länklistan och se vilka relaterade länkar som hittades. Använd knappen Flytta till länk i länklistan (ALT+F) för att flytta till en viss länk och sedan pila ner genom texten som hör till länken och se om detta kan vara det du letar efter.
Varje träff följs också av en ”Cachad”-länk. Googles cache är en ögonblicksbild av sidan vilken togs när Google uppdaterade sitt sökregister. Cachade sidor kan ha ändrats sedan de blev kopierade.
Det finns även en länk under varje träff som heter ”Liknande sidor” och som kan ge fler resultat. Utöver informationen som visas på den första resultatsidan, finns det ofta länkar till fler sidor med information som stämmer med dina sökkriterier. Dessa sidor når du genom att aktivera länken med numret för den sidan. Normalt kan du hitta länkar för ytterligare sidor från 2 till 10 nästan längst ner på var sida.
Yahoo.com
Yahoo är en annan sökmotor som många använder. Yahoos huvudsida innehåller också mycket information såsom sport- och nyhetsrubriker, underhållningslänkar och länkar till mycket annat. Detta gör att sidan blir rörigare än Googles sida, men den kan visa sig användbar ändå. På samma sätt som med Google, ser du när du kommer till Yahoo webbsida en blinkande markör i en skrivruta. Slå på JAWS formulärläge genom att trycka ENTER och skriv in dina sökord. Tryck sedan ENTER för att starta sökningen.
Yahoo beteende liknar mycket Googles, och visar en lista med tio träffar per sida. Dessa är länkar till vidare resurser, och varje länk har även här en textbeskrivning som är hämtad från källan som matchar din sökning.
Efter att Yahoo resultatsida laddats, tryck H för att flytta till rubriken ”Sökresultat” och tryck PIL NER till nästa rad för att hitta resultaten. Du kommer att höra något ungefär som följande: ”1-10 av ungefär 28.100.000 för Freedom Scientific. – 0,19 skunder”.
Resultaten dyker inte upp som rubriker, men de är länkar med text mellan sig som beskriver varje länk. Tryck INSERT+F7 för att använda länklistan för att utforska länkarna. Du kan även trycka TABB för att flytta från en länk till en annan. Varje huvudlänk innehåller en kort textbeskrivning under och några andra länkar såsom:
- Cachad
- Fler sidor från denna sajt
Yahoo har även länkar till andra resultatsidor på samma sätt som Google har. Dessa länkar visas som nummer från 2 till 10 och finns nästan längst ner på sidan.
Söka information. Sökstrategi
Informationssökning kan innebära allt från att man bara vill kontrollera vissa fakta till att göra en omfattande genomgång av vad som är publicerat inom ett ämnesområde. Valet av sökstrategi och vilka informationskällor man använder sig av styrs därför av det informationsbehov man har. För att göra en bra informationssökning bör man förbereda sig, vara systematisk och använda sig av de hjälpmedel som finns.
Grundläggande delar i en sökstrategi
För att kunna genomföra en bra informationssökning bör man först ha valt ut och avgränsat sitt forskningsområde. Börja därför med att definiera och konkretisera din frågeställning. Formulera den gärna i klartext och tänk igenom vilka de centrala aspekterna är. Tänk sedan igenom vilken typ av information du behöver. Följande punkter kan vara bra att tänka på:
- vad skall informationen användas till
- hur omfattande skall den vara
- finns det eventuella krav på vetenskaplig nivå
- hur aktuell bör informationen vara
- vilka språk du kan tänka dig att läsa på
- eventuell geografisk och kronologisk avgränsning för ämnet
Nästa steg är att välja ut lämpliga informationskällor och olika hjälpmedel för att hitta dem. Ju mer man vet om ett ämnesområde, desto lättare är det att avgöra vilken information som är relevant. Börja därför med att söka informationskällor som ger övergripande kunskaper. Lämpliga publikationer kan vara uppslagsböcker, encyklopedier, handböcker och olika typer av översiktsverk inom ett ämnesområde.
Terminologin
I samband med denna inledande orientering är det viktigt att man bekantar sig med terminologin inom ämnesområdet. För att kunna söka information om något måste man veta hur det benämns. Leta särskilt efter den vetenskapliga terminologin inom ämnet. Välj ut termer som är lämpliga att använda vid sökning i databaser, bibliotekskataloger och andra hjälpmedel. Tänk på att även ta med synonymer, stavningsvarianter, singular- och pluralformer. För kunna utnyttja alla hjälpmedel bör man notera den engelska terminologin. Tänk på att du kan behöva ompröva och komplettera de termer som du inledningsvis valt. Se vidare under Bibliografier och bibliografiska databaser för mer information om vad man skall tänka på vid val av söktermer och kombineringen av dessa vid sökning.
Var beredd att ompröva din sökning
Under skrivandets gång tillgodogör man sig ny kunskap, både om sitt ämne och om själva informationssökningen. Det kan därför vara motiverat att ibland ompröva sin strategi. Dessutom är det ofta fruktbart att gå tillbaka till tidigare skeden i informationssökningen och utföra den på ett annorlunda och förhoppningsvis bättre sätt. Vad som talar för detta är bland annat följande:
- Under informationssökningsprocessen och uppsatsskrivandet får man djupare kunskaper i sitt ämnesområde, vilket gör det lättare att avgöra vilken information som är relevant
- Djupare kunskaper i ett ämne medför också att man får större förtrogenhet med terminologin och att man därigenom kan välja mer relevanta söktermer
- En nyanserad och kanske förändrad frågeställning gör att andra publikationer plötsligt blir intressanta
- Under sökningen blir man succesivt bättre på att behärska verktygen i informationssökningen och kan därför göra om sin sökning på ett mer effektivt sätt
Dokumentera din sökning
Du kan vinna mycket tid på att från början dokumentera hur du genomfört din informationsökning. Det hjälper dig också att genomföra den på ett systematiskt sätt. Anteckna vilka databaser och andra hjälmedel som du sökt i, vilka sökord du använt och hur du kombinerat dessa. Notera uppgifter om de publikationer som du anser vara av intresse – anteckna bibliografiska data som författare, titel, förlag, upplaga, tryckår, volym, sidor, ISBN- eller ISSN nummer med mera. Gör gärna utskrifter av webbsidor som du tänker använda. Du behöver dessa uppgifter när du sedan skall lokalisera och beställa dokument, samt när det är dags att sammanställa litteraturlistor. Det kan också vara bra att notera var du hittade referenser till publikationerna.
Börja med universitetsbibliotekets bestånd
Det finns inget bibliotek som äger alla publikationer och du kommer säkert att hitta referenser till material som inte finns inom Uppsala universitetsbiblioteket. Utnyttja dock i första hand universitetsbibliotekets resurser. Skriver du en uppsats upp till B-nivå är universitetsbibliotekets bestånd vanligtvis fullt tillräckligt. Om biblioteket inte har en viss publikation går det ofta att hitta en likvärdig motsvarighet. Vi behov kan du få hjälp att låna in material från andra bibliotek, se vidare i kapitlet dokumentanskaffning.
När är man klar?
I de flesta fall är det alltid möjligt att gå vidare med sin sökning. Ofta är det därför inlämningsdatum för uppsatsen/arbetet som avgör när det är dags att sluta söka information. Förhoppningsvis har du då tillägnat dig nya färdigheter i informationssökning och skaffat dig en informationskompetens som du kommer att ha nytta av i framtiden.
Du kan alltid få hjälp av personalen vid universitetsbibliotekt med din informationssökning!
Universitetsbiblioteket ger också kurser i informationssökning
Framsidan på Protips.com – Tips om högskoleprovet
Välkommen till Provtips.com
En sida fullspäckad med smarta tips inför Högskoleprovet!
Se Provtips som en oas i den internetdjungel där nästan varje sida om högskoleprovet antingen kräver medlemskap eller har en massa irriterande pop-ups. Ambitionen är att samla massor av goda råd inför högskoleprovet och gamla högskoleprov under ett och samma tak – gratis och utan krav på medlemskap.
Om du har något tips som du tycker borde komma till allmän kännedom får du därför gärna skicka ett mejl till provtips@provtips.com så läggs det upp i mån av tid.
Under fliken Förberedelser kan du hitta information om var du kan vända dig för mer hjälp inför högskoleprovet. Där finns länkar till böcker, andra gratissidor, till gamla högskoleprov och till övriga resurser.
För praktisk information om Högskoleprovet, se fliken Praktisk info.
Klicka på namnen på de olika delproven för att få en genomgång över vad du behöver kunna för att lyckas och hur du kan förbättra dina chanser med hjälp av Provtips.
Under fliken Provdagen kan du läsa mer om hur provdagen kommer att se ut och hur du kan förbereda dig optimalt.
ProvTips presenteras i sambarbete med Högskoleporten.
Lycka till på provet!
Söka information, böcker och artiklar
Söka information, böcker och artiklar
Information publiceras på olika sätt, bl.a. i böcker, tidskrifter, tidningar, rapporter, avhandlingar, uppslagsverk, webben mm. För att täcka in ett ämne, undersöka ett ämnesområde eller en fråga, bör du använda dig av flera olika informationskanaler.
Via bibliotekets webbplats får du tillgång till bibliotekskataloger, databaser, tidskrifter och tidningar, uppslagsverk samt olika sökmotorer.
Här följer en genomgång av några viktiga ingångar till information.
Användbara kortkommandon som hjälper dig i din datorhantering och informationssökning.
Söka böcker
Söka i bibliotekets katalog
I katalogen registreras det material som anskaffas till biblioteket. Det är böcker, tidskrifter, rapporter, avhandlingar, elektroniskt material mm. I katalogen får du uppgifter om en bok finns inne eller är utlånad. Är den utlånad kan du ställa dig på kö. Du kan även se vilka pågående lån du har, dvs vilka böcker du redan har lånat hem. Läs mer om lånetider och låneregler.
Använd katalogen för att skaffa dig en bild av vilket material biblioteket har att erbjuda inom ditt ämne eller intresseområde.
Söka i LIBRIS
LIBRIS är det nationella biblioteksdatasystemet för Sverige.
I LIBRIS registrerar de svenska universitets/högskole- och specialbiblioteken sina bestånd av böcker, tidskrifter, rapporter, avhandlingar mm. Under de senare åren har flera folkbibliotek tillkommit i LIBRIS. I LIBRIS hittar du svenska och utländska böcker och tidskrifter.
LIBRIS används av de svenska biblioteken för att beställa fjärrlån mellan biblioteken.
Hittar du inte boken eller tidskriften du söker i bibliotekets katalog, pröva med LIBRIS webbsök.
Söka efter artiklar
Artiklar publiceras ofta i olika ämestidskrifter. En del tidskrifter har en redaktion bestående av forskare eller andra ämnesspecialister som granskar artiklarna innan de antages för publicering. Sådana tidskrifter brukar kallas vetenskapliga.
Artiklar i tidskrifter indexeras i databaser. Det gör att de blir sökbara. Via biblioteket får du tillgång till ungefär 100 databaser inom olika ämnesområden. Flertalet av dem når du genom bibliotekets webbplats.
Man skiljer på referensdatabaser och fulltextdatabaser. Om du söker i en fulltextdatabas kan du läsa artiklarna i fulltext direkt via skärmen. I en referensdatabas söker du bland referenser som ger dig en hänvisning till källan där artikeln är publicerad. Du får själv söka upp källan, t ex en tidskrift, för att få fatt på den artikel du vill läsa. Trenden går mot att referensdatabaser innehåller länkar till fulltextmaterial.
För att använda en databas effektivt krävs att du noggrant tänker igenom samt formulerar vad det är du vill söka efter. Bryt sedan ned din fråga/problemformulering i ett par kärnfulla begrepp som du använder vid sökningen. Tänk även på att pröva synonymer till dina sökord. Använd databasernas index för att jämföra dina sökord och få fler tips på relevanta söktermer.
Tidskrifter och tidningar
Biblioteket har i sina samlingar tryckta och elektroniska tidskrifter inom olika ämnesområden. Utbudet av tidskrifter består i hög utsträckning av internationella vetenskapliga titlar.
Ca 6000 titlar är tillgängliga i elektroniskt format, dvs du får tillgång till dem i fulltext för utskrift eller för att läsas direkt på skärmen. I biblioteket finns dessutom ca 700 titlar i tryckt format. Dessa tidskrifter lånas inte ut men kopieringsmöjligheter finns i biblioteket. Det senaste numret av de tryckta tidskrifterna hittar du på tidskriftsväggen längst in i biblioteket på första planet.
Om du vill få tag på en artikel ur en tidskrift som inte finns på biblioteket kan vi beställa en kopia åt dig till en kostnad av 40:- /artikel.
Internetsökning
Information på Internet kan du nå via bl a sökmotorer eller via webbguider.
Sökmotorer
Från bibliotekets startsida kan du söka med hjälp av sökmotorn Google.
Tänk på att välja ut några betydelsebärande ord vid din sökning samt att pröva olika synonymer.
Granska kritiskt den information du finner, t ex:
- är den relevant inom sitt område?
- vem står bakom informationen? Värdera informationen utefter i vilket syfte den är publicerad och vem/vilka som står bakom den, t ex officiella organisationer eller myndigheter, ideella föreningar eller privatpersoner.
- finns det någon ansvarig för informationen/webbplatsen?
- är informationen/webbplatsen uppdaterad?
Webbguider
Ett annat sätt att använda Internet är att bläddra i webbguider eller webbkataloger. Några exempel på sådana är Bubl Link, Svenska Webbplatser och Open Directory Project.
En webbguide består av ett stort antal länkar inom ett eller flera ämnen / områden. Kännetecken för en bra webbguide är att den innehåller manuellt insamlade och kvalitetsgranskade länkresurser. Ofta finns möjlighet att göra sökningar.
Länksamling
Under ”Länksamling” hittar du ett urval av länkar till webbplatser grupperade efter ämne. De länkresurser du hittar här är i första hand fria resurser som anses vara värdefulla för respektive ämne. Innan en länk hamnar bland bibliotekets webbresurser granskas dess kvalitet och relevans för respektive ämne.
Uppslagsverk
Använd ett uppslagsverk om du behöver kontrollera en term eller ett begrepp. Uppslagsverk ger kortfattad information och ofta kan du få vidare hänvisningar till litteratur. Biblioteket förfogar över både tryckta och elektroniska uppslagsverk, t ex Nationalencyklopedin och Encyclopaedia Britannica.
Underlätta för fler att ta körkort
Underlätta för fler att ta körkort
Att få sitt körkort innebär för många unga människor en stor frihet. På samma sätt öppnas många gånger en bredare arbetsmarknad och ett otal andra möjligheter. Därför är det ett problem att många unga människor inte tar körkort, delvis på grund av att det för många kommit att bli alltför dyrt och även på grund av att många upplevt det som omotiverat besvärligt att skaffa ett körkort.
Därför arbetar Alliansregeringen för närvarande med att försöka underlätta byråkratin runt körkortshanteringen. Vi har redan exempelvis infört ett samlat körkortsprov där körkortstagaren kan ta både teoriprov och körprov vid samma tillfälle.
Det står klart att Vägverkets körkortsprov behöver ses över och moderniseras och kostnaderna för uppkörningen uppfattades av många som mycket höga i förhållande till innehåll.
Alliansen arbetar nu vidare med ett förslag på att ge körskolorna större ansvar även för uppkörningarna och en eventuell privatisering av densamma för att öka effektiviteten, tillgängligheten och sänka kostnaderna.
Ett annat tydligt problem är att körkortstillståndet från länsstyrelsen tar alldeles för lång tid att få. Här gäller det att vi underlättar ärendehanteringen och får fart på våra byråkrater. Många körskolor anser även att momsen på körkort bör slopas och med tanke på att det är viktigt att fler tar körkort samt att det är en samhällsinvestering så behöver man även ta detta i beaktande.
Körkortsutbildningen är viktig för att vårt folk inte bara ska få sitt körkort, den är också viktigt för den allmänna trafikkunskapen i landet. Att många i framförallt storstäder inte tar körkort är inte bra då det innebär minskad förståelse för trafiksystemet och sämre kunskap om hur man uppträder i trafiken, även som cyklist och fotgängare.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att mycket fungerar bra men att det finns flera brister som måste förbättras, framförallt hos vägverket, länsstyrelser och våra statliga myndigheter.
Detta är ett arbete som nu påbörjas omgående. Jag och regeringen vill att fler tar körkort. Det innebär en stor frihet och en ökad flexibilitet för många och det ger större möjligheter till ett arbete.
Sten Bergheden (M)
Riksdagens Trafikutskott
